Hur kommer de ökade kostnaderna för import påverka handeln?

Datum: 07/06-2021

Kostnaderna för import har ökat drastiskt det senaste året och nu ifrågasätts detta faktum av både konsumenter såväl som företag. Vad beror de ökade kostnaderna på? Och hur ser utvecklingen i transportsektorn ut efter pandemin och de nya beteenden som uppstått det senaste året? Vi har pratat med Lennart Johnsson, VD på TopLogic om branschens utmaningar och möjligheter.

Det är sällan konsumenter reflekterar över hur processen ser ut i logistikkedjan, från det att beställningen är lagd till att paketet landar i din brevlåda. Men i själva verket färdas drygt 57 000 fartyg mellan världens hamnar varje dag, fyllda med containrar. Fartygen går längre ut än ögat når och det är kanske därför denna industri går obemärkt förbi. Vi noterar inte infrastrukturen förrän den inte fungerar och när paketet inte kommer fram i tid, men störningar i leveransen kan resultera i stora konsekvenser.

Det har varit ett utmanande år för transportsektorn

Pandemin har försvårat leveranser, och fartyg har stått stilla under långa perioder. När hamnar och länder stängde ner våren 2020 fastnade stora mängder varor på ena sidan jorden, medan containrar var fast på motsatt sida. Resultatet blev förseningar av leveranser, vilket i sin tur skapade frustration hos konsumenter och företag. Även ökningen av fraktkostnader har stressat fraktköpare och väckt frågetecken.

– Det stämmer till viss mån att kostnaderna har ökat. Detta beror dels på pandemin som vi befinner oss i, dels på att konsumenternas köpbeteende har skiftat och att efterfrågan på handeln ökat drastiskt, berättar Lennart. Detta i sin tur har lett till utmaningar för fraktbolagens förmåga att svara upp mot den ökande efterfrågan.

Kombinationen mellan förseningar och ökad efterfrågan på leveranser har resulterat i containerbrist. Detta har i sin tur lett till att fraktpriserna nästan fördubblats det senaste året. De höga prisnivåerna påverkar marginalerna vilket gör att företag riskerar minskad lönsamhet. Allt styrs som bekant av tillgång och efterfrågan och just nu är efterfrågan på fartygsplats och containerutrustning långt över tillgången.

– Det finns även andra parametrar som till stor del kan påverka priset. En fraktkostnadsanalys tillsammans med TopLogic, ger dig svar på de frågor du bör ställa ditt fraktbolag, och ger dig en tydlig inblick i din budgetering och dina totala fraktkostnader. Detta kommer kunna ge dig rätt transportkvalitet till rätt pris, berättar Lennart Johnsson. Exempel på frågeställningar är; har våra volymer förändrats sedan vi tecknade nuvarande avtal? Är våra priser marknadsmässiga?

Att beräkna frakten utifrån rådande volym är avgörande för priset

För sjöfrakt finns det två olika sätt att frakta dina varor på: LCL och FCL.
LCL riktar sig mot mindre transporter och är därför relevant för lättare leveranser. Flera importörer delar på en fraktcontainer vid denna leverans. Genom FCL-frakt har man dock möjligheten att fylla eller köpa en hel container själv. LCL-priser beräknas utifrån den volym dina varor upptar. Ju större volym – desto högre pris. Priset varierar också beroende på varifrån dina varor hämtas upp. Ju mer tillgängligt och närmre kusten dina varor kan hämtas upp, desto bättre pris. LCL-avgifterna varierar ytterst marginellt. Frakten är en liten del av de kostnader som tillkommer för en LCL-sändning. Hämtning, export-import hantering samt leverans innefattar de största kostnaderna.
Priset för FCL och hellaster kan också variera. Detta baseras på principen om utbud och efterfrågan. Om en rutt har halvfulla containerfartyg, sänks priset. Faktorer som olja, valuta och trafik påverkar också det slutgiltiga priset. Det finns även andra avgifter som kan tillkomma, exempelvis högsäsongsavgifter.

Utöver ovanstående faktorer finns det även nya arbetssätt som påverkar fraktbolagen. Att klimatfrågan blir en allt viktigare fråga för både logistikleverantörer och varuägare är ett faktum. Hållbara transporter har till och med blivit en konkurrensfördel. Stora konsumentföretag i Sverige har sedan länge satt upp tydliga klimatmål, men vad krävs då för att uppnå dessa?

– Nya upphandlingar har verkställts för att säkerställa att beställda leveranser kommer fram till kunderna i tid på det mest klimatsmarta sättet. Kunder har länge efterfrågat en ökad miljömedvetenhet och uppskattar de initiativ som nu tagits i dessa frågor. Även dessa beslut och arbetssätt har påverkat fraktpriserna till viss del, då de billigaste alternativen har visat sig vara de minst klimatsmarta i flera fall, säger Lennart.

Fraktbolag klimatkompenserar

Förutom att man arbetar mer medvetet med miljöfrågor och lösningar, har det också blivit allt mer förekommande att fraktbolag klimatkompenserar. Det vill säga att de finansierar åtgärder som på olika sätt bidrar till att reducera klimatpåverkande utsläpp som sker utanför den egna verksamheten. Detta är alltså en kompensation för de utsläpp man själv genererar. Exempel på åtgärder är energieffektivisering, trädplantering och satsningar på förnybar energi. Sverige har som mål att minska utsläppen inom transportsektorn med 70% till 2030. För att dessa mål ska kunna uppnås krävs det att samtliga parter hjälper till och tar ansvar.

– Ökande kostnader förbryllar givetvis våra kunder och man försöker finna nya lösningar. I huvudsak finns det två förklaringar till varför transportkostnaderna har ökat under senare tid, kapacitetsbrist och avsaknad av viktiga komponenter för tillverkning. Komponentdelen kan bland annat relateras till högre grad av ökad eldrift men också en ökande digitalisering. Det är viktigt att ha rätt transportmönster och utföra ständiga kostnadskontroller, förklarar Lennart.

Gamla produktionsfilosofier börjar ifrågasättas och “just in time” är inte nödvändigtvis den mest lämpade modellen just nu. För att gardera sig bör man sprida leverantörsfloran.

– Med stängda gränser börjar företag söka sig mer till närliggande producenter och avståndet mellan produktion och marknad har således minskat. Etablerade lagerteorier är inte längre självklara, man måste kanske tillåta varor på lager. Därav har bolagen ökat sina säkerhetslager. En effekt har varit att fler företag flyttar tillbaka produktion till närliggande marknader för att undvika sena leveranser och sämre kvalitet. TopLogic kan således bistå med logistiköversyn, där vi tillsammans med kunderna försöker optimera transport och lager lösningar utifrån rådande förutsättningar, avslutar Lennart.

Relaterade nyheter

15. juli 2021

Har våra logistikbehov ändrats sedan vi tecknade nuvarande avtal?

Transportsektorn har stått inför flertalet utmaningar det senaste året och en stor orsak till det är såklart den rådande pandemin. På grund av detta har vi på TopLogic AB märkt…

8. juli 2021

Logistik-konsult sökes!

TopLogic söker nya konsulter till spännande och utmanande uppdrag! https://www.linkedin.com/jobs/view/1723321830/?refId=oe3dK9nPQLSFRAsEQSH3UA%3D%3D

7. juni 2021

Hur kommer de ökade kostnaderna för import påverka handeln?

Kostnaderna för import har ökat drastiskt det senaste året och nu ifrågasätts detta faktum av både konsumenter såväl som företag. Vad beror de ökade kostnaderna på? Och hur ser utvecklingen…

3. maj 2021

Avslutat arbete med Sigma Polymer Group

Sigma Polymer Group är en tillverkare av högkvalitativa polymera lösningar med produktionsenheter i Örebro, på Gotland och i Estland. Gruppen omsätter ca 250 MSEK och har drygt 200 anställda.Sigma erbjuder…

28. april 2021

Logistik är det roligaste jag vet!

  En av många bilar i familjeåkeriet som gick över hela Europa under 70-talet  ”Logistik är det roligaste jag vet”… Efter några år som egen åkare och avslutad logistikutbildning hamnade jag…

Kontakta din närmaste konsult

Mikael Brandt

Göteborg, Sverige

Rasmus Helgesson

Lidköping, Sverige

Hilja Heikkinen

Borås, Sverige

Lennart Johnsson

Helsingborg, Sverige

Peter Bäckstadi

Karlstad, Sverige

Per-Olof Altin

Sundsvall, Sverige

Peter Vodrup

Oslo, Norge

Thor Ole Fongaard
Thor Ole Fongaard

Oslo, Norge

Janne Skillmo

Stockholm, Sverige

Mats Andersson

Stockholm, Sverige

Kjell Bergström

Stockholm, Sverige

Torgrim Koppang

Oslo, Norge

Arild Foss

Kløfta, Norge

Bertil Lundgren

Linköping, Sverige

Peter Schlager

Malmö, Sverige